Drömväxt inför 2016 nr 5

Drömväxt nr 5 är definitivt Kronärtskocka och drömscenariot är att bli duktig på att få dem att övervintra. Jag växte upp bredvid ett helt fält av kronärtskocka! Det ni!

Ni kan läsa mer om det HÄR för jag har gjort en inlägg om min favoritblomma innan. Jag kan bara gissa vilken sort Anders Andersson odlade då men jag är ganska säker på att det var 'Skånsk Herrgård'. På sensommaren lyste fältet lila av blommande kronärtskockor!

Egentligen är det bästa sättet att föröka kronärtskocka vegetativt, alltså med sidoskott eller delning men de som odlar kronärtskocka växer inte på träd...

Plantans växtplats måste vara solig och varm, jorden väldränerad, kraftig och näringsrik. Jorden ska grundgödslas vid plantering och sen måste den gödselvattnas under säsongen och se till så att plantorna inte torkar.

På vintern måste man se till att ingen fukt blir stående runt plantan för då ruttnar den snabbt när det fryser. Det finns ett knep som jag ska testa där man skär ner blomstjälken och sen kupar man med luftig jord runt plantan. Sen ställer man upp två tegelstenar mot kullen så att att vatten uppifrån kan rinna av. Sen lägger man på ytterligare täckmaterial, löv eller halm. Efterhand som tjälen släpper på våren lyfter man bort materialet stegvis.

Ett annat sätt är att gräva upp och kruka plantorna och övervintra dem frostfritt över vintern. Det lät enklast.

Foto: Lindbloms Frö

Till sist delade John Taylor på Trädgårdsonsdag ett hjärtskärande knep nämligen att klippa av den första blomman som visar sig. Då förgrenar sig plantan och skörden blir större! Någon som vågar bekräfta detta :-)?

Örtsalt

Äntligen eget örtsalt!

Detta är ett mycket bra sätt att ta hand om sina kryddörter. Som jag förstår det kan man använda vilka kryddor man vill, man kan ta mycket av något och lite mindre av andra. Vissa kan ta överhanden i smaken, till exempel libbsticka och vitlök som man kan va lite försiktig med, men som absolut ska vara med eftersom de ger så god smak till helheten.

Dill hade jag för lite av vid denna årstiden och den sista basilikan som jag gjorde pesto på bara för en vecka sedan kunde gott ha varit med.

Det är en process innan man kan skruva åt locken på de färdiga små lyckoburkarna. Först odla såklart, sen med ett lyckligt leende på läpparna gå runt i trädgården och plocka örterna under stor vördnad. Ta in och skölja av bladen, göra fina högar av örterna, noggrant hacka och riva alla örter i matberedaren. Tillsätta salt. Bre ut massan och låta torka.

Det här med torkningen tog längre tid än jag trodde men det doftade gott under tiden. När allting torkat på 50 grader i ugnen över eftermiddag och natt var det dags att hacka allt i matberedaren igen till ett fint grönt örtsalt. Burkar och lock upp från källaren och diskas noga. Äntligen kunde jag fylla burkar med eget örtsalt!

Innehåll: Persilja, kryddsalvia, lök, kryddtimjan, rotselleri, libbsticka, vitlök, dragon, citronmeliss, anisört, fänkål, dill. Jag använde finkornigt Medelhavssalt till min blandning.

Frysmat...

Frysmat låter inte så gott, men det kan det absolut vara. Snabbmat skulle man kunna kalla det också. Om det är bra råvaror - såna man odlat själv till exempel eller som man har plockat i skogen - då finns bra förutsättningar. Här har jag plockat fram mangoldstjälkar, kantareller, brytbönor, gröna ärter och torkad svamp i detta fallet brunsopp.

Det är ju helskönt och gott att skörda färskt ute i trädgården men det svåraste med grönsaksodling är nog ändå att ta vara på och äta upp det man odlat, men det gör det hela mycket roligare när man inser att man sluter cirkeln efter nästan ett helt år. Frön i jorden blir mat på bordet och det gör det mycket roligare och viktigare att så nya frön.

Nu ska jag snart så rotfrukter, kryddor och lite annat ute för bäddarna ligger klara och väntar!

Det blev en svamp-, mangold- och bönomelett med vitlök och chili och till det en supergod ärtpuré. I ärtpurén mixar jag ihop kokta, kalla ärter med en avokado och en paket stora vita bönor, olivolja, lite citronsaft, en liten mosad vitlöksklyfta, chili, lite spiskummin, salt och vitpeppar.

God Kväll!

Tid för livsnjutning

Sista skörden av tomater som legat inne och mognat. Det blev en hel del trots potatisbladmöglet som angrep dem ute. Men jag var snabb och plockade in kvistarna så att det mesta blev bra ändå.

Att skörda och att ha riktig kvalitetstid för sina grönsaker och sånt man odlat är riktig livsnjutning, tycker jag! Idag har varit en sån dag. Fått ordning på dahliorna som nu står snyggt och prydligt i källaren i säkert förvar. Har till och med namnat dem så att jag vet hur jag ska plantera knölarna efter rätt färger nästa år.

Basilikan ska hackas ihop med lite vitlök, citroncest och olivolja och sen ska de frysas till små iskuber som är så goda att ta fram sen. Rosmarinbusken har jag slaktat totalt eftersom den sällan klarar vintern ändå. Klippte några kvistar av kryddsalvian, en krydda jag börjar gilla mer och mer. Den är perfekt i lammfärsen och som torkad passar den jättebra ihop med "blöta" grönsaker, som sqaush och pumpa, i gratänger med mera. Lite citronmeliss och timjan, så mycket jag vågade klippa av. Jag är ute lite för sent med timjanbusken, skulle nog skördat redan i juli så jag vågar inte klippa så mycket innan vintern. Jag är extra rädd om den för att den övervintrade här hos och det är första gången.

Alla fina kvistar ska hängas på tork mörkt och svalt... ja nu är det svalt till och med i vårt hus. Vi håller på med skorstenen och en ny kamin ska in i nästa vecka, hoppas vi. Så fram tills dess att vi kan värma oss med skön vedvärme, är det fleece och ylle här inomhus. Perfekt för kryddorna! Ja lite elvärme har vi förstås, men försöker snåla på den.

Det blev goda pizzor till kvällsmat, vegetariska med trädgårdens grönsaker på. Det går faktiskt att göra riktigt bra pizza i en vanlig ugn. Man behöver en bra deg och goda råvaror och det är ju ingen överraskning precis. Sen behöver man en riktigt varm ugn. Jag har använt sånt som vi har hemma i skafferiet, men det går säkert att variera receptet efter vad man har.

Pizza

2st x 2 plåtar = 4 bitar

Pizzadeg:

25 g jäst

1 tsk havssalt

2 tsk mörkt muskovadosocker

0,5 dl underbar olivolja från Mallorca

3 dl vatten direkt från kranen, lite ljummet

3 dl Vetemjöl special med fullkorn

4 dl Vetemjöl Special Ekologiskt

Blanda ut jästen, sockret, saltet och oljan med vattnet. 

Rör i mjölet efterhand och arbeta fram glutentrådar. Arbeta degen en stund så att du får en fin konsistens och så att degen släpper från bunken.

Ställ åt sidan på ett bra ställe med en handduk över. Låt degen jäsa i cirka en timme tills den fått dubbel storlek.

Pizzafyllning:

Under tiden degen jäser, förbered pizzafyllningen. Här kan man ta vad man känner för men regeln är att pizzan inte ska bli för blöt.

2 dl Ekologiska krossade tomater som får stå och rinna av en stund. Blanda med 

1 msk Ekologisk tomatpuré så att det blir en bra smak och lagom konsistens.

2 dl Körsbärstomater skärs i småbitar.

5 st Svenskodlade Mallorcapaprikor skärs i småbitar. Jag hade två röda och tre gröna.

1 st Svenskodlad Chilepeppar 'Santanyi' hackas fint.

1 paket fetaost hackas

2 dl lagrad ost. Jag hade långlagrad Grevéost hemma.

1 dl finhackad basilika

Havssalt och nymalen svartpeppar

Sätt ugnen på 300 grader.

Förbered två plåtar genom att smörja dem med ett par matskedar Rapsolja.

Värm plåtarna i ugnen en liten stund så att de blivande pizzorna inte hamnar på en kall plåt. Rapsoljan verkar tåla en hel del värme utan att börja ryka. 

Bakplåtspapper och kall plåt i kombination gör att pizzan börjar koka och släpper ut en massa vätska... så jag försöker undvika båda.

Ta upp degen på mjölat bakbord och dela den i fyra delar. Kavla ut en i taget, tunt, men så att det går att flytta dem och lägg sedan två på varje plåt.

Bred ut tomatkrossblandningen ända ut i kanterna. Strö över tomaterna, paprikan, chilin, fetaosten, basilikan och till sist den lagrade osten. Salta och peppra lite försiktigt.

Nu ska pizzorna in i ugnen och de ska stå långt upp, näst längst upp i ugnen blir bra.

Låt de stå där tills det börjar dofta underbart och pizzorna blivit lite gyllene.

Ta ut den första plåten och sätt in den andra.

Vi hämtade ruccola i landet som sallad till pizzan. 

Sen njöt vi...

Min favoritblomma

Oj oj oj, Pilgrim på Bland Rosor och Bladlöss har gjort det riktigt svårt idag på veckans Blommiga fredag.

Favoritblomma? Välja en? Jag älskar ju alla blommor... eller ja nästan alla. Det är vissa färgkombinationer jag inte kan med, så därför har jag en förkärlek till de vilda blommorna, som bara finns där utan att någon har planterat eller sått dem.

Jag älskar ju som sagt de flesta, de som doftar och som förför med sin skönhet, vem älskar inte rosor, pioner, tulpaner... ååå mitt hjärta bankar! Sen har jag ju många pelargoner, för att den krukväxten har allt, ja det har den faktiskt. Och äppelblom, ojojoj. För att inte tala om alla vårblommor, snödroppar och sippor. Hur ska  ska jag kunna välja EN?

Okej, nu har jag kommit fram till en blomma som verkligen är en favorit. Denna blomma är också mat och det kan vara delvis därför jag tycker så mycket om den. Dessutom hör den till min barndom, därför att i den byn där jag växte upp, Ingelsträde, en liten, liten by i närheten av Höganäs på Kullahalvön, fanns det en gammal man som odlade kronärtskockor. (Vi kallade honom Dubbel-Anders eftersom han hette Anders Andersson)

Dubbel-Anders hade ett mindre fält av dem och varje sensommar blommade hela fältet med lila bollar. Jag vet inte riktigt varför han hade dem, jag antar att han sålde en del, men att han också fascinerades av denna växt eftersom han lät dem blomma. Eller så orkade han helt enkelt inte med att sköta dem, för inför varje vinter täckte han plantorna med mängder med löv för att de skulle övervintra bättre.

Idag finns det ingenting kvar av kronärtskockorna, jag antar att det är hästhage nu. Dubbel-Anders gick bort och i några år stod plantorna kvar, men utan hans vård gick dessa vackra och goda grönsaker åter till jorden.

Lite fakta:
Kronärtskockan (Cynara scolymus) är en tistelväxt som tillhör den korgblommiga familjen. Egentligen är det en kulturväxt inom arten kardon, Cynara cardunculus. Kardon växer naturligt i medelhavsområdet som flerårig men har svårt att övervintra i ett för kallt klimat. Det är lätt hänt att den helt enkelt ruttnar under vintern. Glädjande nog verkar den inte kräva att det är så särskilt varmt under vegetationsperioden. Däremot måste man se till att jorden är väldigt väldränerad men att plantan samtidigt har både fuktigt och näringsrikt under växtperioden. Man skördar knoppen precis innan den ska slå ut, eller börja blomma.

Nu minns jag plötsligt hur den doftar och hur de mjuka blomstråna känns mot näsan!

Det finns ett antal sorter att få tag i som frö, men det bästa är att föröka växten vegetativt. Jag känner en trädgårdsmästare som fick frön från några av sina kronärtskockor, han var helt salig! Fröna fick han på sorten 'Skånsk Herrgård', den som jag fotat här. Den sort som annars är lättast att få tag i är nog 'Green Globe', en Engelsk sort. 

Chilitorkning

Dags att ta hand om säsongens chilifrukter.

Vi tog in alltihop i oktober när det började bli för kallt ute och hängde upp kvistarna. De fick hänga tillsammans med de torkade som vi hade med oss hem från Mallorca. Trots att de flesta av frukterna var gröna när vi tog in dem så har nu de flesta fått färg, men inte allt. Det är som att de måste ha nått ett visst stadium innan man klipper av dem, för att de ska hinna mogna och få sin rätta färg. De som inte mognar förblir gröna och skrumpnar ihop.

Efterhand har vi lagt dem på spiselhällen där de torkar sakta tills de är helt torra. Sen ska de kärnas ur och malas till gott chilipulver.

Själva odlandet har väl gått sådär... Vi sådde sent och sommaren var ganska blöt och kall om man frågar chiliplantorna. Det hela var en liten försöksodling på ett gäng Mallorcasorter och det var spännande att se dem växa och att få smaka på dem efterhand som de mognade fram. Vissa visade sig vara mer lättodlade än andra och man märkte tydligt vilka sorter som ville ha mest sol och värme, här kanske hade det troligen hjälpt med ett litet växthus.

Nya tag nästa säsong. Chilipeppar är ett måste, man blir liksom fast när man väl börjat, både att odla dem och att sen använda dem i maten. Vi har chili i nästan allt :-)

Sköna böna

Äntligen börjar vi skörda fullmatade baljor av Rosenböna. Här kan ni läsa tidigare inlägg om denna sköna böna :-) I ett tidigare stadium innan de gröna, unga baljorna börjar producera frön, går det bra att äta dem som brytbönor. Man ska bara komma ihåg att alla bönor innehåller ett svagt gift, så man ska alltid koka bönor ordentligt en stund innan man kalasar på dem.

Jag kokar fröna i vatten i cirka tjugo minuter tillsammans med några vitlöksklyftor och en rosmarinkvist. Hade jag haft kyndel (vinter- eller sommarkyndel spelar ingen roll) hade det varit snäppet bättre, men rosmarin ger också en jättefin smak. Sen låter jag bönorna svalna, häller bort vattnet och paketerar sedan i en vanlig fryspåse och in i frysen. Gott att ha i en gryta lite senare... 

Tomater

Tänk vad länge man väntar för att få egna tomater. Men det är det värt. Nu är det dags att skola om plantorna innan de hamnar i sin slutkruka.

Äntligen grönt!

Äntligen lite grönt på tallriken från egna täppan! Det är ruccola och olika asiatiska blad, mest sareptasenap och några andra kålsorter, Pac Choi till exempel. Det är salladssorter som är perfekta att så om flera gånger under säsongen så att man alltid har sallad på gång. Jag sådde ett par lådor i slutet av mars som har stått på den inglasade verandan, så det tog en dryg månad. Men ungefär halvvägs upptäckte jag att det var för dåligt med näring i jorden så nästa gång ska jag ha mer "kräm" från början!

Fjolårets rotsaker och sniglar

Albert har helt rätt. Medan solens varma strålar tittar fram då och då försöker vi äta slut på fjolårets rotsaker. De flesta ser fortfarande ganska goda ut men börjar allt få en lite urvattnad arom och vi drömmer om nya fräscha primörer med mycket smak och näring i. Sniglarna i trädgården börjar dock vakna och vi känner lite oro över vad som kommer att hända med allt vi sått och förodlat när invasionen kommer.

Albert har målat denna bilden på muren utanför sin skola i Portocolom, Mallorca.

Påskmat