Tidigaste blommorna bästa blommorna

Dessa är de allra första blommorna i min rabatt på framsidan. Krokus, jordvivor, snödroppar, fläckig lungört, vårstjärnor och rödtörel och jag fullkomligt diggar. Vackrast är de i kvällsljus, som precis nu när jag tog bilderna.

Det går snabbt nu och växer i rabatterna. Krokusen har varit snabba upp, för lite mer än en vecka sen syntes bara snödropparna.

Förvånad över rödtöreln som är så fin. Den visar inte ett enda tecken på att det nyss var vinter. Hhrrmm... fast bredvid denna fina fanns en till planta som är knalldöd, jag tror nästan att den tog den värsta västanvinden.

Dagdrömmar

Sånt här kan jag gå och tänka på.

Fräschingar

Mina tulpaner går i smörgult, vitt  och lila. I höstas var den första hösten som jag satte tulpaner här och så mycket glädje som de redan har gett så sätter jag gladeligen ännu fler till hösten som kommer. Sen om det var samma färg på lökpåsen som kom upp i verkligheten det är en annan femma. Jag har för mig att det var åt annat jag satte... Händer det er också?

Vad de heter har jag ingen aning om. Jag har inget intresse av att spara påsarna och har så mycket annat som jag ska komma ihåg, Jag njuter av dem desto mer istället ;-)

Sofierobesök

 

Sofierobesök och parken visade sig från sin allra bästa och finaste vårsida. Vädret och humöret var på topp och vårt lilla gäng var liksom i himlen.

Riktigt fina miljöer att vandra runt i brukar det ju vara på Sofiero men det var nåt alldeles extra idag. Det kan ha varit för att det är vår och alla blommor riktigt lyser mot en. Vi åt gofika i caféet och pratade England med några parkarbetare som höll på att binda upp klätterrosor.

Till och med olika Rhododendron hade börjat blomma. Fantastiskt. Arrangemangen av lökar och vårblommor var suveräna. Vi sprang och blev lite tokiga i labyrinten.

Detta var en vardag och knappt inget folk alls i parken men vi upptäckte senare att alla drogs till utställningsmagneten i orangeriet. Vi sög på karamellen och tog utställningen till allra sist.

Annika Christensen och Cecilia S.T utställning Vår i Kruka. Denna dagen var Annika och Cecilia där som gärna visade blomkombinationerna och berättade om utställningen.

Det var så kul att träffa Annika Naturliga Ting och det var fint att träffa en bloggvän. Fast vi aldrig träffats så känner man varandra lite grand eftersom man vet en del om varandra och inspireras av varandras inlägg. Jag hoppas att det kommer tillfällen att få träffa fler bloggvänner!

Det var tvunget att gå flera varv och titta på alla fina och genomtänkta detaljer och bara stanna kvar i den fina atmosfären en stund.

Förvår

Det finns små vårtecken i snön.
Förvåren är tiden mellan vintern och våren.
:-)

Mer klosterliljor ju!

Men de haar ju slagit ut!
Vackert, vackert.

Jag bor nära ett av slotten i mellersta Skåne där det finns klosterliljor. Dessa lökar och många andra geofyter trivs bäst i vandrande skugga, under träd och buskar. De utnyttjar det ljus som finns tidigt på våren innan träd och buskar börjar grönska och ger mycket mer skugga. Om man skulle förändra ståndorten genom att ta ner träd och buskar skulle förmodligen snöklockorna försvinna.

Jag har varit med om det när några stora, döda almar skulle tas bort från en plats där det fanns klosterliljor. Efter ett par år var klosterliljorna så gott som helt borta.

Så om du kommer över några lökar så se till att plantera dem under ett träd eller högre buskar. Då kanske de vill fröså sig och bli fler!

Leucojum vernum
Svenskt namn Snöklocka, Klosterlilja
Danskt namn Dorothealilje
Norskt namn Klosterklokke
Engelskt namn Spring Snowflake
Tyskt namn Frülings-Knotenblume

Vitlöksbebisar

Idag har jag lovat de här vitlöksklyftorna att de snart ska få komma i jorden (Manjana manjana...)

På den undre bilden är det vitlöksbulbiller, det är som vitlöksbebisar som brukar dyka upp och sitter fast på vitlöksstjälkarna innan löken är klar att skörda. De har fått hänga med in på tork och nu ska jag sätta dem i en kruka. Där får de växa till sig till nästa år. Sen dröjer det en omplantering till innan de blir fullvuxna vitlökar (ungefär i juli 2015) Det blir något att se fram emot!

Höstfavorit!

En av mina höstfavoriter, Tidlösa, Colchicum autumnale

För två höstar sedan satte jag två lökar av Tidlösa i vårt lilla woodlandparti och jag har hoppats och hoppats... I våras såg plantan ut såhär, inte mycket för världen men dock med sina karaktäristiska, tjocka, gröna blad och jag var allt rädd att sniglarna skulle ge sig på den så att inte lökarna skulle orka blomma.

Men så härom dagen fanns de plötsligt där, fyra sköra, vackra, lila blommor! De är nästan genomskinliga och så fina att titta på nu när allting annat vissnar och gulnar runtomkring. Jag känner mig stärkt när jag tittar på dem, för just nu känns livet lite skört och ostabilt, precis som Tidlösans blommor som liksom lägger sig hitan och ditan av bara sin egen lilla tyngd...

Men visst är de en påminnelse om krokusen och andra lökväxter som kommer till våren, upp ur den frusna marken, om sisådär ett halvår... och då kommer de tjocka, saftiga Tidlösabladen tillbaka som ett löfte om blomning nästa höst!

Sibirisk kantlök

Idag ler solen allt vad den kan och såhär ser det ut från den ena ändan i kryddrabatten nu på morgonen.

Sibirisk kantlök (Allium nutans)
Jag fick en tuva när jag jobbade på Fredriksdal i Helsingborg. Sen har jag delat den, gett bort några bitar och delat den igen. Det är en av de plantor jag gillar allra mest både för att den är vacker och för att den är god att äta.

Smaken är såklart lök, men det är något speciellt med konsistensen, lite oljig och rund smak och stråna passar ypperligt i en sallad. 

Jag tror att den slagit höjdrekord i år, den högsta blomman är uppe på 85cm!

Tätt, tätt med  snyggrosa små blommor i en boll. Kan det bli finare? När blommorna börjar gå i frö kan man klippa ner dem och med lite tur få en blomning till lite senare.

Såhär står det på Runåbergs fröers hemsida om Sibirisk kantlök:

"Allium nutans. Den mest eftertraktade gräslöken på marknaderna i Ryssland, där den kallas Slizum. Påminner om en blandning av vanlig gräslök och kinesisk. Bladen är karakteristiskt skruvade, medelgröna och plattrunda. Som en kvarts måne i genomskärning och 5-7 mm breda. De är saftiga och mycket goda med sin milda, svagt nötaktiga vitlökssmak.

Allium nutans är perenn liksom gräslök, men för att övervintra bra vill den stå i väldränerad, lätt jord, gärna med ett skyddstäcke den första vintern. Kylan är inget problem för en etablerad planta, det är blötan som är det största hotet. A. nutans uppträder i flera varianter med mer eller mindre breda, skruvade blad och en ljusviolett flockaktig blomma.

Sibirisk gräslök kan ibland vara besvärlig att gro. Den behöver oftast stratifieras/köldperioder för att vakna. Så utomhus på hösten eller tidigt på våren i väldränerad jord. Eller så i lätt jord i små krukor och ställ dem i kylen i 4-6 veckor. Eller ännu bättre i flera perioder om 2 veckor i kyl och 2 veckor i rumstemperatur."

Så... kommer du över en planta är nog det en fördel.

Sweetness

Här bor ett äldre par som med all säkerhet älskar sina blommor. Jag står ute vid vägen och tar bilderna och vågar inte kliva längre in än såhär.

Jag tycker blandningen av lökar och knölar är fantastisk! Påskliljor, freesia, anemoner, i en vild blandning. Svårt att tro att det är februari. Frodigheten påminner om maj och juni hemma.

Vild narciss?

Upp till 1cm breda, kolsvarta frön

 N. serotinus

N. tazetta

 Ur: Illustrated Flora of Mallorca

Går förbi stranden nästan varje dag utan att se att backen upp till vägen är full av blad från narcisser. Men det är kanske tur att man inte ser allt på samma dag!

Enligt floran har Mallorca två vilda arter av narciss. Blommande N. tazetta, har jag sett utmed vägkanter och när jag gogglar på N. serotinus, har den ett helt annat utseende och lite annorlunda ståndort än vad jag hittat här.

Så efter ett tag inser jag motvilligt att det inte kan vara någon vild art som växer här, lökarna måste vara planterade nån gång. Med tanke på bladens utseende är det säkert "en helt vanlig köpenarciss". Det är ok, även om det skulle varit extra kul om det var en vild art. Spridningen som man kan se idag är i alla fall "naturlig", det kan man se på hur bladrosetterna ser ut, att det finns olika gamla fröplantor och att det finns spår av frön här och där. Antagligen hinner vi åka hem innan de blommar, jag gissar på början av april.

Som tur är hittar jag både torra fröställningar och en handfull frön som ser ut att kunna vara fjolårets. Min tanke är att ta hem fröna, så dem, vänta ett par år (!) för att kanske så småningom få blommande lökar!