Drömväxt inför 2016 nr 5

Drömväxt nr 5 är definitivt Kronärtskocka och drömscenariot är att bli duktig på att få dem att övervintra. Jag växte upp bredvid ett helt fält av kronärtskocka! Det ni!

Ni kan läsa mer om det HÄR för jag har gjort en inlägg om min favoritblomma innan. Jag kan bara gissa vilken sort Anders Andersson odlade då men jag är ganska säker på att det var 'Skånsk Herrgård'. På sensommaren lyste fältet lila av blommande kronärtskockor!

Egentligen är det bästa sättet att föröka kronärtskocka vegetativt, alltså med sidoskott eller delning men de som odlar kronärtskocka växer inte på träd...

Plantans växtplats måste vara solig och varm, jorden väldränerad, kraftig och näringsrik. Jorden ska grundgödslas vid plantering och sen måste den gödselvattnas under säsongen och se till så att plantorna inte torkar.

På vintern måste man se till att ingen fukt blir stående runt plantan för då ruttnar den snabbt när det fryser. Det finns ett knep som jag ska testa där man skär ner blomstjälken och sen kupar man med luftig jord runt plantan. Sen ställer man upp två tegelstenar mot kullen så att att vatten uppifrån kan rinna av. Sen lägger man på ytterligare täckmaterial, löv eller halm. Efterhand som tjälen släpper på våren lyfter man bort materialet stegvis.

Ett annat sätt är att gräva upp och kruka plantorna och övervintra dem frostfritt över vintern. Det lät enklast.

Foto: Lindbloms Frö

Till sist delade John Taylor på Trädgårdsonsdag ett hjärtskärande knep nämligen att klippa av den första blomman som visar sig. Då förgrenar sig plantan och skörden blir större! Någon som vågar bekräfta detta :-)?

Sista dagen i augusti

En runda med kameran bland perenner och grönsaker, jag kan inte låta bli att tycka att det är vackert även om det är potatisbladmögel, snigeltuggat och regntunga växter som hänger och slänger nu. Det börjar bli höstfärger i trädgården och jag ser att ogräset behöver rensas en omgång till. Vi får se om det torkar upp så småningom.

Vi skördar majs, kål, potatis, tomater, chili bland annat och ett och annat hösthallon, gul squash, lök, vaxbönor, kryddor, tomater. Att odla sin egen mat är som att trycka sina egna pengar, kan man säga. Det är spännande att se vad sojabönsförsöket ger för baljorna börjar se välmatade ut.

Augustismaker

Nu skördar vi söt majs, välfyllda och gyllene kolvar som smakar himmel. I år har jag samplanterat med dahlior, övervintrade från i fjol. Det blev en bra kombination.

 Efter många om och men hamnade till slut frilandsgurkan inne och slanggurkorna ute. Det gick inte så bra för slanggurkorna, däremot fick vi några gurkor att lägga in, det hör till en av de snyggaste inläggningarna, ättiksgurka.

Hos svägerska i Stockholm fick vi basilikaolja ringlad över salladen. Det kan ju inte bli somrigare så jag gjorde en egen liten flaska.

Mycket nöjd med utetomaterna och sorterna vi prövat i år, sorter som tål att växa utomhus i kallt klimat. Det har ju inte varit så värst kallt den här sommaren om man säger så men man vet ju aldrig.
'Sub-Arctic Plenty', tidig busktomat från Kanada, 
'Alaskan Fancy', 
'Dina' från Ukraina (den stora gula), 
'Sibirjak', ’’Den här måste ni ha i ert sortiment’’, sa Åke Truedsson, 
'Naranja Dulce' från Rafael, en biodynamisk fröodlare i Spanien, som tyckte att Runåbergs borde prova den här uppe i norr, 
'Kattesund' "min egen beprövade" 
och till sist min bloggvän Annes vackra och supergoda körsbärstomat.

Så har mörkret lagt sig över vår by. Det har varit blåsigt, regnigt och lite småkallt precis som på många andra platser men jag har det så väldigt bra. Mina tankar går till andra som har det svårt. Tiggare, sjuka, översvämningsdrabbade, de som är med om krig och förföljelse på olika sätt. 
"-Vem är din nästa? 
-Första bästa."


Njut av din augustikväll!

Vitlök på väg upp

Det ser bra ut i vitlöksbädden. Här ska det gullas och tas hand om. Sorterna är Riga 1, Leningradskij och Irkutsk, samt någon fransk sort som jag brukar ta utsäde på.

Det är särskilt viktigt att det finns näring på våren när löken ska börja växa och att det inte är för torrt i bädden. Snart finns nässlor att göra prima näringsvatten av!

Årets tomater

I år kommer vi odla tomater (kärlkesäpplen - pomme d'amour) på friland mot södervägg och mot söderspaljé. Kanske blir någon i kruka också men försöker undvika krukor eftersom de ska vattnas för jämnan.

Jag har bestämt mig för att prova några nya sköna ekosorter plus någon välbeprövad kort som jag har kört innan. Jag tittade in på Runåbergs (där har jag även hämtat info och bilder) och nedan finns de sorter jag beställt.

Den gemensamma nämnaren här är tåliga, tidiga, svensk-försommar-kyla-tåliga frilandstomater.

'Sub-Arctic Plenty'
Mycket tidig busktomat från Kanada. Den har ett upprätt, kompakt och stadigt växtsätt och ger många medelsmå, röda och smakliga frukter (45-60g). 'Sub-Arctic Plenty' är den tidigaste, röda tomatsorten. 

En pålitlig sort som står ut med kyliga försomrar. Busktomat.

                                           *   *   *
'Alaskan Fancy' 
Som namnet visar är den selekterad för att växa i en kylig miljö med korta somrar. 

Plantan blir 50 cm. upp till en meter och behöver stöd och lite tjuvning. Frukterna är 4-5 cm. i diameter, röda, runda, ibland lite plommonformade och väger kring 50 gr. Smaken är tomatig och god för att vara en så tidig sort. Framför allt för friland, men även kallväxthus i norr. Högväxande tomat.

                                           *   *   *

'Dina' kommer den från Ukraina, där många fina tomatsorter sett dagens ljus. Den här är Runåbergs favorit bland flera olika sorter de har provat därifrån i några år nu. 

Plantan, som är högväxande och bör tjuvas, ger tidigt jämna, fina, orange frukter som väger kring 80 g. Mycket enhetliga i formen och spricker aldrig. De är köttiga och saftiga med få frön och har en mild, god tomatsmak med lite sötma. 'Dina' trivs både ute och inne och producerar många, vackra frukter tills frosten sätter stopp. Högväxande tomat.

                                      
                                           *   *   *

'Sibirjak'
’’Den här måste ni ha i ert sortiment’’, sa Åke Truedsson och gav Runåbergs lite frön att prova. Den är en snabb, tålig tomat med stora, riktigt goda frukter. 'Sibirjak' kommer från Krasnoyarsk i Sibirien och klarar våra svala somrar alldeles utmärkt. 

Plantan, som behöver stöd och bör tjuvas, blir kring 1 meter hög på friland och något högre i växthus. Den ger rikligt med röda frukter hängande i klasar. De väger kring 100 g styck. För friland och växthus. Ny sort 2011. Högväxande tomat.

                                           *   *   *

'Naranja Dulce'
Spanska för apelsin. 'Naranja Dulce' är det fullständiga namnet och säger en del om hur söt och god den här orange körsbärstomaten är. För fyra år sedan fick Runåbergs lite frö av Rafael, en biodynamisk fröodlare i Spanien, som tyckte att Runåbergs borde prova den här uppe i norr. Det har visat sig att han hade rätt. 

'Naranja Dulce' är tidig och pålitlig både på friland och i växthus och ger dessutom massor med frukt. Den har snabbt blivit en favorit bland de som provodlat den. Körsbärstomat.

                                           *   *   *
'Kattesund'
'Kattesund' kallar jag den och detta är den av mig själv välbeprövade sorten.

Ibland köper man en tomat för att äta som blir till frön som man vill odla. Den här tomaten, bland andra, köptes in på grönsaksaffären på Kattesund i Lund. Det jag inte kommer ihåg är hur originalet såg ut, jag har odlat den i säkert fyra år så jag vet bara hur fröet blir som jag har nu, men jag har för mig att den var lite rödare och strimmig. Kan alltså ha varit en F1:a men jag är supernöjd med mitt fröresultat.

Tomaten blir mycket söt, medelstor, med skal åt det lite hårdare hållet, men inget som stör. Det som också är positivt med den är att den blir bra på friland. Högväxande busktomat. Tjuvas.

Såhär gör jag när jag odlar tomater
1. Sår i slutet av mars eller början av april i ny såjord som "fluffats" och fått ligga utanför påsen en stund för att få syre. Jag använder pluggbrätten eller små såkrukor. Jag sår ett eller två frön i varje. Hade jag haft kallväxthus hade jag sått lite tidigare.
2. När fröna har grott (ca 20 grader) ska de stå kyligare (ca 15 grader) och så ljust som möjligt för att inte rusa iväg och bli gängliga.
3. När de första karaktärsbladen visar sig sätter jag om plantorna i nya, lite större krukor (9x9cm el. 11x11cm). Jag använder E-jord eller liknande och behandlar den på samma sätt som såjorden. Plantorna ska ner djupt i jorden, hela stjälken ska ner under jord.
4. Nu gäller det att hålla svalt och ljust så att plantorna blir "knubbiga". Jag försöker hålla jämn vattning och tillskottsgödslar. Ärligt talat tar jag krukväxtnäring om jag har det hemma. Ibland kör jag med Icas ekonäring.
5. När plantorna börjar bli lite högre sätter jag pinnar så att de har lite stöd och jag använder grillpinnar i trä.
6. Runt slutet av maj eller när frostrisken är över, börjar jag härda plantorna. De står ute på dagarna, de första dagarna med fiberduk över, mot den värsta solen, och inne på nätterna.
7. Efter några vändor fram och tillbaka planteras plantorna om i större krukor eller direkt på friland. Jag försöker följa principen att sätta dem riktigt djupt så att stammarna bildar nya rötter och får ett större rotsystem. Plantorna får längre pinnar och binds upp. Brukar hitta på något som skyddar plantorna från regn, hagel och så vidare, till exempel gamla fönster eller gamla duschdörrar plast. Ja det funkar bra men är inte snyggt och i år får jag hitta på nåt nytt för dom åkte på tippen.
8. Täcker jorden med allt gräsklipp jag kan komma över. Vattnar och näringsvattnar. Det ska vara en så jämn fuktighet i jorden som möjligt och man ska helst vara kemist. Man tager vad man haver, till exempel nässelvatten. Plockar bort några av de undre bladen efter hand som plantan växer och binder till toppen. Tjuvar och väntar...

Fröbeställningar 2014

I år får vi se hur mycket vi hinner odla och håller samtidigt tummarna att huset blir sålt. Men blir det inte det tänkte vi ändå ha lite ätbart i landet och något som ser vackert ut i blomväg. Det skadar inte att trädgården ser fin ut om folk ska komma och titta!

Kryddlandet får en tillökning i år, förutom ny basilika och rosmarin (om den senare inte har övervintrat?) i form av Muskatellsalvia, se mer info nedan.

Vi ska definitivt ha sockermajs igen för det var en riktig succé i fjol. Svartkål och andra kålsorter blir fina bland de sommarblommor jag tänkte ha. Kornvallmo, Praktvädd, Lejongap. 

Dahliorna som står i källaren nu ska upp och samsas med potatisen och sen behöver vi ha några olika sallader och asiatiska blad, sareptasenap med mera som är så gott att plocka av. Vitlöken är på väg upp, hoppas jag och vi måste prova Calcots i år, en slags katalansk lök som vi köpte frö på i fjol.

Några bönstörar blir det också plats för och vi ska provodla sojaböna för första gången. Det blir spännande eftersom vi har tänkt odla den senare som djurfoder. 'Fiskeby V' är en svensk kulturarvsort från 1940-talet. Detta är en bra sort som utvecklas fint i vårt nordiska klimat. Den ska få en mild nötig smak och vara rik på protein och vitaminer. 

Odling från frö:
Blötlägg fröerna ett dygn före sådd. Så direkt på friland i maj.juni när jordtemperaturen är minst 15 grader.
Vattna jorden före sådd och håll fuktigt under grotiden. Kan även förkultiveras inomhus. Täck då sådden med klar plast med lufthål och placera i 25 grader. Utplanteras efter härdning när frostrisken är över. Täck gärna med fiberduk. Skörda regelbundet för rikligare skörd.
(Källa)




Från Gourmetgarage
Chili 'Peperone Lombardo', den klassiska Pepronin man lägger in...mmm...gottgott.
Sallad Italiensk 'Lingua di Canarino'
En lättodlad och god salladssort med massor med blad som är långa och lite krispiga. Perfekt till sallad på sandwich. Smaken är milt bitter och påminner om escaloletsallat. Radichetta används i många olika italiesnka maträtter. Radichetta är en medlem av Cikoriafamiljen och används i mixsallader eller lätt stekt i olivolja. (Källa)
Broccoli Italiensk 'Cima di Rapa'
Svartkål 'Nero di Toscana'

Från Impecta
Vallmo 'The Giant'
Kornvallmo 'Shirley Double'
Kornvallmo 'Wilk´s Picotee'
Sojaböna 'Fiskeby V'
Lejongap 'Rocket Rose Shades' 

Från Lindbloms Frö
Sockermajs 'Damaun'
Praktvädd, Scabiosa atropurpurea
Muskatellsalvia, Salvia sclarea är en perenn ört som gärna fröar av sig. I min värld har den mer betett sig som en bienn, blommar år två och fryser ner efter att den fröat. Då får man passa på att ta vara på de nya plantorna som dyker upp på vårkanten. Den blir 90-120 cm hög och brer ut sig en del, blommar juni-september. Den har en helt speciell doft och den eteriska oljan har ingått eller ingår i många parfymer.

(Källa)

Kvällsmat

På jakt efter vildsparris längs stenmurarna och jag fick ihop en liten bunt till slut. Det blir gott till kvällsmaten.

Vildsparris är väldigt eftertraktat och jag har sett folk gå och plocka på många olika ställen. En man vi mötte häromdagen hade plockat en jättestor bunt och han såg otroligt nöjd och glad ut. Naturens godis!

Vitlöksbebisar

Idag har jag lovat de här vitlöksklyftorna att de snart ska få komma i jorden (Manjana manjana...)

På den undre bilden är det vitlöksbulbiller, det är som vitlöksbebisar som brukar dyka upp och sitter fast på vitlöksstjälkarna innan löken är klar att skörda. De har fått hänga med in på tork och nu ska jag sätta dem i en kruka. Där får de växa till sig till nästa år. Sen dröjer det en omplantering till innan de blir fullvuxna vitlökar (ungefär i juli 2015) Det blir något att se fram emot!

Tid för livsnjutning

Sista skörden av tomater som legat inne och mognat. Det blev en hel del trots potatisbladmöglet som angrep dem ute. Men jag var snabb och plockade in kvistarna så att det mesta blev bra ändå.

Att skörda och att ha riktig kvalitetstid för sina grönsaker och sånt man odlat är riktig livsnjutning, tycker jag! Idag har varit en sån dag. Fått ordning på dahliorna som nu står snyggt och prydligt i källaren i säkert förvar. Har till och med namnat dem så att jag vet hur jag ska plantera knölarna efter rätt färger nästa år.

Basilikan ska hackas ihop med lite vitlök, citroncest och olivolja och sen ska de frysas till små iskuber som är så goda att ta fram sen. Rosmarinbusken har jag slaktat totalt eftersom den sällan klarar vintern ändå. Klippte några kvistar av kryddsalvian, en krydda jag börjar gilla mer och mer. Den är perfekt i lammfärsen och som torkad passar den jättebra ihop med "blöta" grönsaker, som sqaush och pumpa, i gratänger med mera. Lite citronmeliss och timjan, så mycket jag vågade klippa av. Jag är ute lite för sent med timjanbusken, skulle nog skördat redan i juli så jag vågar inte klippa så mycket innan vintern. Jag är extra rädd om den för att den övervintrade här hos och det är första gången.

Alla fina kvistar ska hängas på tork mörkt och svalt... ja nu är det svalt till och med i vårt hus. Vi håller på med skorstenen och en ny kamin ska in i nästa vecka, hoppas vi. Så fram tills dess att vi kan värma oss med skön vedvärme, är det fleece och ylle här inomhus. Perfekt för kryddorna! Ja lite elvärme har vi förstås, men försöker snåla på den.

Det blev goda pizzor till kvällsmat, vegetariska med trädgårdens grönsaker på. Det går faktiskt att göra riktigt bra pizza i en vanlig ugn. Man behöver en bra deg och goda råvaror och det är ju ingen överraskning precis. Sen behöver man en riktigt varm ugn. Jag har använt sånt som vi har hemma i skafferiet, men det går säkert att variera receptet efter vad man har.

Pizza

2st x 2 plåtar = 4 bitar

Pizzadeg:

25 g jäst

1 tsk havssalt

2 tsk mörkt muskovadosocker

0,5 dl underbar olivolja från Mallorca

3 dl vatten direkt från kranen, lite ljummet

3 dl Vetemjöl special med fullkorn

4 dl Vetemjöl Special Ekologiskt

Blanda ut jästen, sockret, saltet och oljan med vattnet. 

Rör i mjölet efterhand och arbeta fram glutentrådar. Arbeta degen en stund så att du får en fin konsistens och så att degen släpper från bunken.

Ställ åt sidan på ett bra ställe med en handduk över. Låt degen jäsa i cirka en timme tills den fått dubbel storlek.

Pizzafyllning:

Under tiden degen jäser, förbered pizzafyllningen. Här kan man ta vad man känner för men regeln är att pizzan inte ska bli för blöt.

2 dl Ekologiska krossade tomater som får stå och rinna av en stund. Blanda med 

1 msk Ekologisk tomatpuré så att det blir en bra smak och lagom konsistens.

2 dl Körsbärstomater skärs i småbitar.

5 st Svenskodlade Mallorcapaprikor skärs i småbitar. Jag hade två röda och tre gröna.

1 st Svenskodlad Chilepeppar 'Santanyi' hackas fint.

1 paket fetaost hackas

2 dl lagrad ost. Jag hade långlagrad Grevéost hemma.

1 dl finhackad basilika

Havssalt och nymalen svartpeppar

Sätt ugnen på 300 grader.

Förbered två plåtar genom att smörja dem med ett par matskedar Rapsolja.

Värm plåtarna i ugnen en liten stund så att de blivande pizzorna inte hamnar på en kall plåt. Rapsoljan verkar tåla en hel del värme utan att börja ryka. 

Bakplåtspapper och kall plåt i kombination gör att pizzan börjar koka och släpper ut en massa vätska... så jag försöker undvika båda.

Ta upp degen på mjölat bakbord och dela den i fyra delar. Kavla ut en i taget, tunt, men så att det går att flytta dem och lägg sedan två på varje plåt.

Bred ut tomatkrossblandningen ända ut i kanterna. Strö över tomaterna, paprikan, chilin, fetaosten, basilikan och till sist den lagrade osten. Salta och peppra lite försiktigt.

Nu ska pizzorna in i ugnen och de ska stå långt upp, näst längst upp i ugnen blir bra.

Låt de stå där tills det börjar dofta underbart och pizzorna blivit lite gyllene.

Ta ut den första plåten och sätt in den andra.

Vi hämtade ruccola i landet som sallad till pizzan. 

Sen njöt vi...