7 mars 2014

Vinranka

Små nya bebisblad på en vinstock. Tänk att det kan komma så späda, fina blad ur en knotig till synes torr trädgren.

När jag är osäker på om en planta klarat vintern eller ej och jag inte kan se det på den med blotta ögat, brukar jag skrapa lite på barken med tumnageln. Om det är grönt där under i det så kallade cambiet så finns det liv.

Nu är jag väldigt sugen på att komma hem och titta igenom alla plantor som jag hoppas har klarat min bortavaro. Citronverbenan såg rätt så klen ut redan när vi åkte... Olivträdet... hoppas... hoppas. Pelargonerna... Håll tummarna för att det finns lite spirande liv!

4 kommentarer:

  1. Visst är det nästan overkligt med liv i de där knotiga "döda"grenarna".
    Håller tummarna att era växter klarat sig. Själv vankar jag av och an för att se om citronverbenorna klarat sig...
    Kram M

    SvaraRadera
  2. Mmm, det är nervöst varje år. Har de klarat sig eller inte? Själv går jag och hoppas på en övervintrad kronärtskocka. Än så länge inga tecken...
    Ha en bra dag!

    SvaraRadera
  3. Visst är det lite pirrigt innan man hunnit hem för att se vad som klarat vintern. Men den har ju varit mild i år åtminstone här i södra Sverige så jag hoppas det mesta har klarat sig hos dig. Själv är jag hjärtans glad för min franska dragon som övervintrat i en kallbänk och nu har massor av gröna skott så den måste delas snarast.
    Kom godt hjem hälsar Margareta i Särö

    SvaraRadera
  4. Visst är det fantastiskt. Bilden på vinstocken ihop med taggtråd var litet fin. Jag brukar också skrapa som du. Min citronverbena brukar aldrig klara vintrarna. Iår fick den stå kvar i det ouppvärmda växthuset. Den har inte fått blad än, men det syns litet skrapgrönt - och så doften. Kan det vara sant. Hoppas du har tur med din, oliven och pelargonerna. Trevlig helg!

    SvaraRadera