26 mars 2014

Bilder...

Vårstjärna Chionodoxa forbesii

Bilder...
Jag brukar vara så duktig (och smart kanske) och spara alla bilder och viktiga dokument på rejäla usb-minnen. Skulle datorn krascha har man ju i alla fall dem kvar. Alla minnen från trädgården, hur rabatter växt fram, blommor och växter jag haft, trädgårdsresor, jobbdokument, bilder som blev riktigt bra...

Men...
Så kom det sig så att när vi var på hemresa för exakt två veckor sedan stötte vi på vägpirater som stal en av mina väskor inne i framsätet på bilen. Först hade de stuckit hål i bildäcket och sen varslade de oss att vi hade punktering...

Så...
Vi stannade så klart och tittade till däcket...

Sånt är livet...
I väskan fanns såklart mina tre usb-minnen och nu har det gått två veckor och det grämer mig lite att alla bilder är borta och ligger på någon sophög. Att de är borta är värre än själva sakerna som försvann som jag inte ids tänka på att köpa nytt. Men visst är vi tacksamma att de inte gav sig på oss i alla fall...

I datorn...
Det finns några bilder kvar i datorn, av någon anledning. Men det känns märkligt att "börja om" från början ändå...


Nya vägar

Här går nya vägar.
Låt oss vandra fromma.
Kom, låt oss söka
någon ny och vacker blomma.

Kasta det vi äger!
Allting nått och färdigt
livlöst oss tynger,
dröm och sång och dåd ej värdigt.

Liv är det som väntar,
det man ej kan veta...
Kom, låt oss glömma!
Låt oss nytt och fagert leta!
Karin Boye
Ur diktsamlingen "Gömda land"

11 kommentarer:

  1. Nämen fy! Trist såklart att bli av med allt, men det var ju för väl att ni klarade er helskinnade. Otäckt.
    Sköt om dig

    SvaraRadera
  2. Oj, tur att de inte gav sig på er! Har tänkt länge att jag ska spara mina bilder på en extern hårddisk. Min bästa kompis som är dataexpert rekommenderade det till mig. Ska nog försöka ta tag iden saken. Kanska ikväll. Ha det gott. Åsa

    SvaraRadera
  3. Inte bara att de rånar och stjäl utan de gör att man dessutom tittar snett och misstänksamt på människor omkring en eftersom man tror att de är ute för att råna en. När jag jobbade som guide hann vi knappt parkera bussen förrän det kom fram någon "snäll" människa för att säga att det typ "droppade något konstigt" allra längst bak på bussen bara för att få ut oss så att kumpanerna kunde hoppa in och roffa åt sig.
    Ha en fin onsdag!! Kram/Annelie

    SvaraRadera
  4. Fy vad tråkigt... Sånt där är liksom oersättligt. Jag är själv VÄLDIGT dålig på att ta backup på mina bilder vilket jag kanske borde göra. Tur ändå i oturen att ni klarade er utan mer tråkigheter, läste nyss att det börjar dyka upp en del vägpirater här i bohuslän så det gäller väl att se upp. Jag tycker det är så trist att människor gör så här mot varandra. Ha en fin vecka, kram!
    /Liv

    SvaraRadera
  5. Så trist. Det går ju inte att få tillbaka just de bilderna. När vi i en flytt trodde att vi slängt lådan med julsaker, var vi jätteledsna för just de sakerna kommit bort. Det visade sig sedan att lådan fanns kvar. Och sakerna i blev inte så värdefulla längre. Vad konstigt man tänker.

    SvaraRadera
  6. Hei! Så utrolig leit. Bilder er minner, men viktige minner har man jo, også med seg. En klok kvinne var hun, Karin Boye. Fotografer det du makter av våren. Det er ikke annet enn å se fremover. Låt oss nytt och fagert leta! Ha det så godt! Anne

    SvaraRadera
  7. Verkligen trist! Har nån gång tänkt på vad jag skulle rädda först om åskan slog ner eller det började brinna av nån annan anledning och det jag kommer fram till är att bilderna har störst värde. Annars går det mesta att ersätta.
    Vilken upplevelse vägpirater! Man kan ju få mardrömmar för mindre!

    /Anette

    SvaraRadera
  8. Men Maria vilken skräckupplevelse!
    Jag är så glad för att ni inte råkade "värre" ut om jag får skriva det. Så skamligt oförlåtligt av piraterna! Jag ryser och blir alldelles kall av tanken på vad som hände er.
    När jag efter att ha sträckkört Danmark-Italien blev upplyst av en kille på en bensinstation att jag hade punka så trodde jag han skämtade och hade onda avsikter - gissa om jag skämdes när jag insåg att jag hade pyspunka och 0,5 kg luft i däcket som jag susat runt med i 150 km/h och på serpentinvägar - gud vet hur länge... Skämdes för att jag misstrott honom så det kan verkligen bli helt fel åt alla håll.
    Kram Malin

    SvaraRadera
  9. Men Maria vilken skräckupplevelse!
    Jag är så glad för att ni inte råkade "värre" ut om jag får skriva det. Så skamligt oförlåtligt av piraterna! Jag ryser och blir alldelles kall av tanken på vad som hände er.
    När jag efter att ha sträckkört Danmark-Italien blev upplyst av en kille på en bensinstation att jag hade punka så trodde jag han skämtade och hade onda avsikter - gissa om jag skämdes när jag insåg att jag hade pyspunka och 0,5 kg luft i däcket som jag susat runt med i 150 km/h och på serpentinvägar - gud vet hur länge... Skämdes för att jag misstrott honom så det kan verkligen bli helt fel åt alla håll.
    Kram Malin

    SvaraRadera
  10. Usch jag får ont i magen och lider med er! Det är en sorg att förlora sina bilder och på det där otäcka sättet dessutom. Skönt att ni kom oskadda hem trots allt, kanske våren kan trösta en smula.
    /Ulrika

    SvaraRadera
  11. Tack för era gulliga och medkännande kommentarer!

    Minnena från den kvällen då det hände börjar falna och livet går vidare. Visst gör kanske den här sköna våren att det känns lite lättare också! Trots allt har vi haft en jättebra vintersemester och jag känner mig väldigt utvilad och glad att ta tag i nya saker, både med jobb och trädgården!

    Varma vårkramar till er!

    SvaraRadera