Såexperiment

Jag har gått och funderat på ett sätt att så perenner och tvååringar och samtidigt slippa hantera en massa krukor och såjord. Under förra våren och sommaren såg jag hur det kom upp fina plantor av jätteverbena uppe på vår terrass i stenmjölet. Där har legat betongplattor som vi tagit bort så där finns bara stenmjöl just nu i väntan på ett nytt trädäck.

Då fick jag idén att så olika sorter direkt på stenmjölet, jag måste prova det helt enkelt. Ni som är duktiga och/eller har god tur med att så perenner kanske protesterar nu och då vill jag gärna höra vad ni tycker och tänker om experimentet. Min känsla är att många perenner och tvååringar gärna sår sig själv under just grusblandade och torftiga förhållanden (även om jag vet att stenmjöl innehåller många mineraler och näringsämnen).

Här ovan ser ni mitt schema som jag ska så efter. Varje ruta är ungefär 40 x 30cm och jag tänker bredså direkt i rutan. Längst upp i bild finns stengrunden på huset och där har jag valt att placera de sorter som har en halvskuggig ståndort, då kan jag bara skärma av den raden och på så sätt skapa skugga. Läget är rakt sydost.

Nu ska det komma in mer kyligt väder så jag hoppas att det är perfekt att så just idag med tanke på stratifieringen. Dessutom ser vi 82% av månen idag (fullmåne den 4 februari) och det får räcka för det här experimentet.

Så här ser det ut när jag har sått.

Sådant vitt och kallt

Det är kanske inte så många, norr om Hörby typ, som tycker det är intressant med snö och rimfrost så ni andra får surfa vidare...

Jag tycker iallafall sådant vitt och kallt känns mycket exotiskt och uppfriskande. En vinter utan snö och is är ju inte så rolig utan mest bara grå om man inte befinner sig ännu längre söderut, typ norra Spanien. Där känns hela vintern som vår eller svensk sommar rent av. Så fort solen är framme ja då gör den sitt jobb, den värmer.

Att bosätta mig där för en tid skulle jag lätt kunna göra, men så hade jag längtat tillbaka till snön och det kalla. I alla fall i perioder.

När det gäller snöbollskastningens vara eller icke vara i skolorna tycker jag personligen att det är för mycket förbud hela tiden. Inga pepparkaksgubbar och inga snöbollar. Det man inte får göra i skolan gör man ändå eller när man blir lite äldre och förstår att skolan var en märklig värld.


Trevlig vinterkväll på er!

Vidjehortensia

Hydrangea arborescens

Så fick vi äntligen lite snö.
I morse tänkte jag, tänk om solen tittar fram också och det gjorde den en liten stund.

Månadsbilden januari

Januari

Busken med gröna grenar är Kerria japonica.

Såhär vårig och fräsch kan den se ut, men jag tycker att det gula blir för gult. Jag har också kämpat med hur den brer ut sig i rotsystemet och nu har jag kommit fram till att den ska bort. Äntligen bort. Grävmaskinen får ta den och sen ska den ersättas av en mycket trevligare och vackrare buske som tillför mer året om också, Cornus alba 'Elegantissima'.

Bland de vitbrokiga sorterna tycker jag att den här passar bäst i storlek. Den blir mellan 1,5-2m hög och ungefär lika bred om man inte passar den med saxen men 1,5m är lagom i min rabatt. 

Den fina röda barken framträder mest på vintern och på våren är det så här tjusigt när bladen slår ut. (Bilden är lånad HÄR)

(Bilden är lånad HÄR)

Blommorna är ganska oansenliga och hela busken tycker jag ger ett ljust och lugnare intryck än Kerrian. Min variant kommer nog stammas upp aningens, då blir busken blir luftig undertill och perennerna som vill växa bredvid får mer ljus. 

Hyacinterna

Planktankar

Dessa bilderna har jag tittat på många gånger bara för att jag gillar dem så mycket. Särskilt planken på bilderna och atmosfären som blir med denna typen av plank. Det är genomskinligt och släpper igenom lite ljus men blir ändå ett bra insynsskydd. 

Man kan sätta ribborna olika tätt på olika ställen. Trädgården Solhem finns hos Rolf och Gunilla i Rögle.

I Ulla Molins fd trädgård i Höganäs finns ett liknande plank intill plommonlunden. Jag gillar mest plank som har stående ribbor. Det är något med att det blir lugnare att titta på, blicken far inte iväg.

I vilket fall som helst önskar jag mig ett plank i år. Med stående ribbor. Grannen har huggit ner den höga och kompakta thujahäcken till hälften och det som är kvar är aningens brunt och spretigt så jag tänkte att den sidan kunde få ett nytt plank. Det nya ljusinsläppet är det inget fel på, vi blev rätt glada när häcken kom ner. Med ett plank blir det kanske ännu lite mer ljusinsläpp.

Idag finns spretiga och bruna thujan samt ett väldigt fult blått staket gjort av ståltråd. Ja ni anar...