24 maj 2013

Vinbergssnäckan


Hej, Vinbergssnäcka, Helix pomatia!

Kan du lära mig hur man gör när man går långsamt fram?
Fast liksom ändå rakt på sak.
Du äter en del gott på din väg. Ja du gör hål i mina blad...
De säger att du är en delikatess. Men det är ju också ett sätt att se på sin omgivning.
Men du får vara i min trädgård. Jag blir glad när jag ser dig.

4 kommentarer:

  1. Ja dessa snäckor är ju faktiskt riktigt trevliga eftersom de inte kommer i massinvasion som skogssniglarna gör (brrrrr).
    Jag var riktigt förtjust i att äta sniglar förut, men efter att ha varit på alltför många spanska restauranger där de inte gör sniglarna rena före tillagandet utan bara slänger ner dem som de är i grytan, med "antennen" och alltihop, så är det numera en omöjlighet att äta "caracoles".
    Ha en fin lördagskväll. Här får man lägga sten i skorna för det blåser halv orkan. Kram/Annelie

    SvaraRadera
  2. Någon påstod att de är fridlysta - men när jag försöker bekräfta det så verkar det vara väldans oklart.
    När de blir för ivriga på salladen eller annat menat för oss övriga flyttar jag dom bort dom till något som jag tror skall vara minst lika läckert för en vinbergssnäcka.
    De är vackra!
    Kram M

    SvaraRadera
  3. Här hos oss kommer det fler och fler vinbärssnäckor. Jag tror faktiskt att de har flyttat hit med svärföräldrarnas bil eller nåt... tidigare har jag aldrig sett dem. Vilket helt underbart förra inlägg du gjorde om alla knopparna. Börjar faktiskt längta hem efter den egna trädgården nu.
    Ha en fortsatt finfin helg!
    Kramar!

    SvaraRadera
  4. Jag har dem inte här hemma men nere vid sjön finns de i en gammal fd park som tillhört en lite "finare" gård. Jag tycker nog allt de är lite charmiga, de ser sällsamma ut bärandes på sitt hus och de verkar ta sig fram även om det inte går så fort.

    SvaraRadera