9 februari 2013

Sydspetsen II

I mitt förra inlägg Sydspetsen, är jag på väg ner till havet. Där vägen tar slut, ligger fyren och sedan finns en liten anonym stig som leder en ner till havet.

Man kommer till en plats som är helt speciell. Det är underbart och havet ser jättestort ut. Himmel, hav och land sitter ihop och man blir en del av kraften. På något märkligt sätt ser det ut som att horisonten ligger så högt upp att vattnet lika gärna kunde skölja in över stranden där jag står.

Man ser ut över öarna i söder.


Man tittar till vänster...


Man tittar till höger...


Det blåser friskt men det är soligt. Det ser ut som att havet är i uppror, höga vågor slår mot klipporna. Det ryker och frustar om det salta vattnet.


Man kan stå ganska nära vattnet även om klipporna är inte höga.
När man står så nära själva energin, känns det i hela kroppen.

6 kommentarer:

  1. Så vackra bilder. Havet ser så snyggt ut!

    SvaraRadera
  2. Nydelige bilder! Havet er alltid flott å se på :-)
    Ha en fin helg!

    SvaraRadera
  3. Hei! Aller først må jeg si at den (nesten) nye headingen din er kjempefin. (Savner litt keramikkoppen.) Himmel ,hav, land og vind er innmari fascinerende. Hilsen Anne

    SvaraRadera
  4. Vackra bilder!
    Så annorlunda jämfört med norrländskt inlandsklimat.

    När jag ser bilderna så nästan känner jag vinden i håret och hör havets oändliga ljud.

    Ha det fint.

    SvaraRadera
  5. Så fantastiska bilder!/Anja
    ps
    Det kan finnas andra anledningar att titta/lyssna på eländet nu på lördagar än att man följer strömmen...
    ds

    SvaraRadera