22 januari 2013

Mandlar

För första gången har jag provat att äta mandlar direkt från träden. Van som man är att köpa allting i fina, rena plastpåsar i affären, var jag lite skeptiskt till om det verkligen kunde finnas några goda mandlar inuti de svartnande resterna som sitter kvar på träden. Nu vet jag bättre.


De är goda och har mycket mer särpräglad mandelsmak än de man köper i påse hemma. Som "nötknäckare" använde jag en sten på muren bredvid att smasha sönder skalet med.

Det svarta man ser är det tjocka hölje som sitter runt själva kärnan. Jag antar att höljet är ett slags skydd (mot solen?) och grönt till en början, för att sedan svartna när det torkar. När mandeln vuxit färdigt och skalet inuti börjar torka, då lossnar höljet.


Vad jag kan läsa mig till så finns det tre olika mandelsorter/varieteter och för att träden ska bära frukt ska två varieteter blomma samtidigt. Blomning och fruktskörd blir större om man beskär trädet, men så är det ju med de flesta fruktträd.
 
Man kan tydligen inte se på trädet om det är bittermandel P. dulcis var. amara, krakmandel P. amygdalus var. fragilis eller sötmandel P. dulcis, men man kan undra om blomfärgerna verkligen inte döljer något? Eller färgen på årsskotten. Här har jag sett både röda och gröna årsskott på olika träd. Vissa blommar med nästan rent vita blommor, vissa med röd mitt och vissa har mer rosa kronblad.




Det senaste jag läste om mandelträdet, är att det faktiskt kan odlas på soliga och skyddade platser i södra Sverige. I resten av landet får man odla det i kruka och ta in det på vintern. Men varför inte? Jag kommer att tänka på detta med zoner och mikroklimat, att om man ger trädet riktigt bra förutsättningar kanske man till och med kan få början till mandlar?

När jag läste detta ringde det en liten klocka... En gång för några år sedan när jag rensade en rosenrabatt på en före detta arbetsplats, dök det plötsligt upp en liten planta ur jorden. Det var ett stort frö som hade grott och hjärtat slog lite snabbare. När jag rensade vidare hittade jag en liten planta till. Det var rättså fluffig jord där jag hittade dem och i ett varmt läge. Jag tyckte faktiskt att fröet liknade en mandel. Såklart tog jag vara på båda plantorna, som fick varsin kruka när jag kom hem. 

I två års tid växte plantorna i sina krukor och blev små träd på ungefär en meter. De fick lite gulaktig bark och röda årsskott kommer jag ihåg, så visst var det mandelträd jag hade! Men de blev också lite bortglömda. Jag har för mig att ett av träden blev planterat i trädgården men båda är kvar på mitt gamla ställe och alltså inte i min ägo längre.

Gissa om jag ska försöka så mandlar när jag kommer hem! 

Ps. Blomningen är bara i början och träden är just nu helt översållade av tjocka knoppar. Jag tror att det blir ett helt sagolikt mandelblomsår i år! Bara titta på den här bilden nedan. Lite ovanligt med ett så pass stort, gammalt träd som ju blir svårt att skörda, men det har säkert fått stå kvar i generationer och drar väl dit hur mycket bin och humlor som helst kan man gissa. Återkommer med bild när det blommar lite mer!

7 kommentarer:

  1. Åh vad fint! Det är ett rent nöje att läsa här.

    Tänk om man kunde ha ett mandelsträd...

    Daniel

    SvaraRadera
  2. Underbart vackra är de i alla fall, mandelträden!

    SvaraRadera
  3. Du skriver så fine og interessante reisebrev. Vakre trær. Det er kanskje ikke så rart at de smaker mye bedre. De vi får, er sikkert lagra over lengre tid. Ha det godt! Hisen Anne

    SvaraRadera
  4. OOOOIIIIIIII så fint!
    Jag har aldrig ätit så som du beskriver - från trädet!
    Jag tycker mandelträd slår körsbärsträd med hästlängder när det gäller blomningen. Fast båda är fina och det är ju verkligen inte en tävling...
    Vi har haft två mandelträd i växthuset som tyvärr växte sig ut ur huset (stod på en kortsida). Barken hade spruckit ordentligt, grenar var knäckta och jag tvingades beskära dom på ett alltför dramatiskt sätt. De sköt massor med enorma gröna vattenskott som knäcktes lätt. Hela toppen av träden som tryckte sig mot taket kläddes in av spinn, så jag fick ta till storsläggan. Det är jättejobbigt att hantera felskötta träd kan jag meddela. De skall ju växa fritt med en vacker krona! Så visst klarar de sig i växthus men men...
    Härligt och lärorikt att få läsa det du delar med dig av så generöst - Tack
    Kram Malin

    SvaraRadera
  5. Men så otroligt vackert med mandelblom... första gången jag ser det :)
    Njut av värmen där för jag har 17 minus just nu!

    //Veronica

    SvaraRadera
  6. Tack snälla för all uppmuntran! Jag tycker det är lika spännande själv tror jag, man lär sig mycket under tiden man skriver.
    Malin, har du kvar något av träden så kan du säkert ta sticklingar. Men storsläggan låter som att det inte blev så mycket kvar?

    SvaraRadera
  7. Lyckost dig! Verkar vara jättegott.
    Har aldrig ätit mandlar direkt från träd. Vad läckert!
    Allt gott
    Annika

    SvaraRadera