16 september 2012

Häckar

 Great Dixter, England i våras. 

 Great Dixter

 Great Dixter

  Vann Garden, England


 Vann Garden


  Sissinghurst, England


  Lund, Skåne i förra veckan.


Just nu klipps det mycket häck i mitt jobb. Det är nära till hands att tankarna flyger tillbaks till England och häckarna vi såg där i våras. Jag gillar verkligen att klippa häck. Man formar och stramar upp linjerna och i och med det får trädgården mer djup och kontrastverkan mellan ljus och skugga, mörkt och ljust. Det som är friväxande passar plötsligt bättre in.

 Det är faktiskt något av en dröm att få klippa häck i England, eller tänk bara att få vara med (!) när häckarna klipps. Säkert efter alla konstens regler och helt traditionsenligt.

 Att klippa samma häckar år efter er, både vår och höst, gör att man får en känsla för hur olika häckar beter sig och var det passar att använda de olika sorterna. Man lär sig mycket om hur de växer och att den formen man sätter från början bli lättare och lättare att hålla om man bestämt sig från början.

 Ibland får man syn på olika växtkombinationer, där till exempel en växt som står framför en välklippt häck framträder oerhört väl. Särskilt är det så med de mörkgröna häckväxterna som bildar en perfekt bakgrund och kontrast för alla lite ljusare växter, för att inte tala om blommor och prydnadsgräs. Kanske inte så konstigt att Englands trädgårdar är fulla av mörka, välklippta yew hedges, eller som vi säger på svenska, idegranshäckar.

 Jag upptäckte i fjol att det finns minst två sorters vintergröna ligustersorter som fungerar väldigt bra till häck. Den ena är den vanliga 'Atrovirens' (zon IV) och den andra är L. ovalifolium, bredbladig liguster (zon II). Här på bilden ovan, har ni de två olika sorterna där bredbladig liguster utgör bersån innan för den lägre häcken med 'Atrovirens'.

 För övrigt tycker jag liguster är en väldigt lättklippt och lättformad häckväxt som slår de flesta andra i sin klass. Inga taggar, inga insekter och vintergrön för det mesta. De enda nackdelarna är att det kan vara svårt att odla alldeles i närheten av den eftersom den har filtrötter som tar mycket vatten och näring i anspråk och att man kan tycka att den växer lite väl kraftigt.

15 kommentarer:

  1. Interessant lesning. Å forme busker og hekker er veldig spennende. Tror jeg må prøve å få til en tur til England neste år og se noe av det du viser. Anne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det kul att forma växter! Ta en tur till England, det kan jag verkligen rekommendera! Vi åkte ett gäng lite på vårkanten för att se på anläggningarnas uppbyggnad och rumslighet. Åker man på sommaren kan just det vara lite svårare på grund av all växtlighet. Nu vill jag bara tillbaks för att se ännu mer :-) /Maria

      Radera
  2. Man kanske kan ersätta buxbom med liguster och göra små bollar, nu när man inte vågar köpa buxbom...
    Vad kul att ni skall göra om på framsidan, vi har precis gjort en makeover vi med (inte helt klart iofs) ohc vi hade mest mossa också, och tog bort all gräsmatta, skönt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut, visst kan man! Man kan sätta häckplantor i en liten grupp och sedan börja forma. Man får ju en lite annorlunda karaktär och även om ligustern 'Atrovirens' ska vara vintergrön kan man inte alltid räkna med det. Liguster växer också väldigt mycket snabbare än buxbom så man kan göra stora klot ganska snabbt. Lycka till med det. Ja det ska bli skönt att få byta ut mossmattan och gunnesbostaketet :-) /Maria

      Radera
  3. Det var vackra häckar! Enormt stora! Det gör ju verkligen stor skillnad på en välansad häck och en som inte är det! Var i Drömparken i går, och "häckarna" (cirklarna) var finare är jag någonsin sett där.

    Ha det gott!
    /Ruben

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst är en välklippt häck en fröjd för ögat! Jag blir lite avis på dig att du var i drömparken, jag har velat åka dit och titta i flera år så nu måste det snart bli en utflykt dit! Tack detsamma. /Maria

      Radera
  4. Hej Maria!
    Härliga foton på imponerande häckar!Intressant läsning!
    Ha en fortsatt skön vecka!
    hälsn
    AnnA

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anna! Ha en fin vecka! /Maria

      Radera
  5. Underbara bilder du visar. Själv har jag inte häck alls. Skulle gärna vilja ha. Men har ännu inte kommit fram till vilken sort. Har du några roliga fröer? Jag letar olika sorters stockrosor. Jag har blodsvarta,men vill ha fler;) Du har inget man kan byta med? /fia.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! När jag var i England skaffade jag faktiskt några stockrosfröer :-) Det ska bli olika "rostiga" färger, gul, orange, roströd. Har några över. Vad har du för kul fröer? /Maria

      Radera
  6. Hej!
    Spirean som du frågar om vet jag inte namnet på. Men om du vill hitta en spirea som lämpar sig för formklippning, har jag för mig, att det är norsk brudspirea man rekommenderar.

    /Ruben

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett annat sprirea-tips om man vill göra låga klippta infattningshäckar är Spirea 'Little Princess'. Jag har inte testat själv, men jag har stått och beundrat sådana några mil söder om Umeå, så härdiga är de också.

      Daniel

      Radera
    2. Tack för tips! Ser framför mig låga små häckar både av de ljusgröna sorterna och de mer gröna varianterna. Detta måste testas!!

      Radera
  7. Kul att läsa om häckarna ock klippning! Jag har klippt vår häggmispelhäck i veckan men den blir ju inte så formfulländad ... Sedan har jag idegran som jag har stammat upp med bollat till kronor som jag ansar ett par gånger varje sommar. Och en stor buxbomsboll som jag också ger mig på flera gånger om sommaren, det verkar den inte bry sig om. Men det skulle vara kul att verkligen kunna klippa som man ska!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har klippt in en idegran rejält i år för att den stod i vägen och var för stor så nu ska jag hålla den till en boll på ca en meter. Det blir spännande att se hur snabbt den blir grön och tät för nu ser den ganska risig och "grovbeskuren" ut. Har gjort detta slags ingrepp en gång förut på en idegran. Från början var busken sex meter bred och när jag var klar hade jag ett tvåmeters klot. Det tog ungefär två år innan den var i princip tät igen!

      Radera