Årets tomater

I år kommer vi odla tomater (kärlkesäpplen - pomme d'amour) på friland mot södervägg och mot söderspaljé. Kanske blir någon i kruka också men försöker undvika krukor eftersom de ska vattnas för jämnan.

Jag har bestämt mig för att prova några nya sköna ekosorter plus någon välbeprövad kort som jag har kört innan. Jag tittade in på Runåbergs (där har jag även hämtat info och bilder) och nedan finns de sorter jag beställt.

Den gemensamma nämnaren här är tåliga, tidiga, svensk-försommar-kyla-tåliga frilandstomater.

'Sub-Arctic Plenty'
Mycket tidig busktomat från Kanada. Den har ett upprätt, kompakt och stadigt växtsätt och ger många medelsmå, röda och smakliga frukter (45-60g). 'Sub-Arctic Plenty' är den tidigaste, röda tomatsorten. 

En pålitlig sort som står ut med kyliga försomrar. Busktomat.

                                           *   *   *
'Alaskan Fancy' 
Som namnet visar är den selekterad för att växa i en kylig miljö med korta somrar. 

Plantan blir 50 cm. upp till en meter och behöver stöd och lite tjuvning. Frukterna är 4-5 cm. i diameter, röda, runda, ibland lite plommonformade och väger kring 50 gr. Smaken är tomatig och god för att vara en så tidig sort. Framför allt för friland, men även kallväxthus i norr. Högväxande tomat.

                                           *   *   *

'Dina' kommer den från Ukraina, där många fina tomatsorter sett dagens ljus. Den här är Runåbergs favorit bland flera olika sorter de har provat därifrån i några år nu. 

Plantan, som är högväxande och bör tjuvas, ger tidigt jämna, fina, orange frukter som väger kring 80 g. Mycket enhetliga i formen och spricker aldrig. De är köttiga och saftiga med få frön och har en mild, god tomatsmak med lite sötma. 'Dina' trivs både ute och inne och producerar många, vackra frukter tills frosten sätter stopp. Högväxande tomat.

                                      
                                           *   *   *

'Sibirjak'
’’Den här måste ni ha i ert sortiment’’, sa Åke Truedsson och gav Runåbergs lite frön att prova. Den är en snabb, tålig tomat med stora, riktigt goda frukter. 'Sibirjak' kommer från Krasnoyarsk i Sibirien och klarar våra svala somrar alldeles utmärkt. 

Plantan, som behöver stöd och bör tjuvas, blir kring 1 meter hög på friland och något högre i växthus. Den ger rikligt med röda frukter hängande i klasar. De väger kring 100 g styck. För friland och växthus. Ny sort 2011. Högväxande tomat.

                                           *   *   *

'Naranja Dulce'
Spanska för apelsin. 'Naranja Dulce' är det fullständiga namnet och säger en del om hur söt och god den här orange körsbärstomaten är. För fyra år sedan fick Runåbergs lite frö av Rafael, en biodynamisk fröodlare i Spanien, som tyckte att Runåbergs borde prova den här uppe i norr. Det har visat sig att han hade rätt. 

'Naranja Dulce' är tidig och pålitlig både på friland och i växthus och ger dessutom massor med frukt. Den har snabbt blivit en favorit bland de som provodlat den. Körsbärstomat.

                                           *   *   *
'Kattesund'
'Kattesund' kallar jag den och detta är den av mig själv välbeprövade sorten.

Ibland köper man en tomat för att äta som blir till frön som man vill odla. Den här tomaten, bland andra, köptes in på grönsaksaffären på Kattesund i Lund. Det jag inte kommer ihåg är hur originalet såg ut, jag har odlat den i säkert fyra år så jag vet bara hur fröet blir som jag har nu, men jag har för mig att den var lite rödare och strimmig. Kan alltså ha varit en F1:a men jag är supernöjd med mitt fröresultat.

Tomaten blir mycket söt, medelstor, med skal åt det lite hårdare hållet, men inget som stör. Det som också är positivt med den är att den blir bra på friland. Högväxande busktomat. Tjuvas.

Såhär gör jag när jag odlar tomater
1. Sår i slutet av mars eller början av april i ny såjord som "fluffats" och fått ligga utanför påsen en stund för att få syre. Jag använder pluggbrätten eller små såkrukor. Jag sår ett eller två frön i varje. Hade jag haft kallväxthus hade jag sått lite tidigare.
2. När fröna har grott (ca 20 grader) ska de stå kyligare (ca 15 grader) och så ljust som möjligt för att inte rusa iväg och bli gängliga.
3. När de första karaktärsbladen visar sig sätter jag om plantorna i nya, lite större krukor (9x9cm el. 11x11cm). Jag använder E-jord eller liknande och behandlar den på samma sätt som såjorden. Plantorna ska ner djupt i jorden, hela stjälken ska ner under jord.
4. Nu gäller det att hålla svalt och ljust så att plantorna blir "knubbiga". Jag försöker hålla jämn vattning och tillskottsgödslar. Ärligt talat tar jag krukväxtnäring om jag har det hemma. Ibland kör jag med Icas ekonäring.
5. När plantorna börjar bli lite högre sätter jag pinnar så att de har lite stöd och jag använder grillpinnar i trä.
6. Runt slutet av maj eller när frostrisken är över, börjar jag härda plantorna. De står ute på dagarna, de första dagarna med fiberduk över, mot den värsta solen, och inne på nätterna.
7. Efter några vändor fram och tillbaka planteras plantorna om i större krukor eller direkt på friland. Jag försöker följa principen att sätta dem riktigt djupt så att stammarna bildar nya rötter och får ett större rotsystem. Plantorna får längre pinnar och binds upp. Brukar hitta på något som skyddar plantorna från regn, hagel och så vidare, till exempel gamla fönster eller gamla duschdörrar plast. Ja det funkar bra men är inte snyggt och i år får jag hitta på nåt nytt för dom åkte på tippen.
8. Täcker jorden med allt gräsklipp jag kan komma över. Vattnar och näringsvattnar. Det ska vara en så jämn fuktighet i jorden som möjligt och man ska helst vara kemist. Man tager vad man haver, till exempel nässelvatten. Plockar bort några av de undre bladen efter hand som plantan växer och binder till toppen. Tjuvar och väntar...